Emmmmmm-a

De har precis gått och jag gråter floder.
Inte för att jag är ledsen utan för att jag vill gråta, bara.
Vi pratade minnen och jag gillade dem faktiskt ikväll, de berömde mig för min styrka i allt trots min bakgrund o liknande.
Göran är påväg i ilfart med lussebullar och mina Tusenbröder-boxar.
Det där med att se hans favorit serier och filmer har kommit i skymundan... Vi ser bara mina favoriter men sålänge han är nöjd så är jag mer än.

Mamma ringde och kunde prata.

Allt känns väl... helt okej