a

För fyra dagar sedan somnade allas vår prinsessa, Alicia in.
Knappt 3 år fyllda och redan fylld med livsdrömmar, förhoppningar, vilja och styrka. Som bara på en sekund tas bort. Raderas. Tänkte skriva om hur mycket jag gråtit, hur mycket jag saknar min guddotter och hur jag missunnar henne detta öde.
Men jag har ingen betydelse i denna situation, det är Mia, min allra närmaste vän som behöver all styrka hon kan få.
Jag skakar, jag är så arg. Så mycket hon kämpat för sin dotter, så mycket hon älskat, kämpat, bråkat, skrikit för sin dotter.
Så kommer bara beskedet, tumören har spridit sig. På den lilla oskyldiga vitblonda dottern. På hennes dotter!
 
Orkar inte fullfölja denna text. Får bli en annan gång. Sover hemma inatt efter otaliga nätter på sjukhus, bredvid Mia.
Livet är så jävla orättvist. Jag vet inte hur jag ska hantera detta. Känner mig hjälplös, maktlös, för liten.
Det här händer inte.


Om att Älska

Av hela mitt hjärta, hela mig, ber jag om förlåtelse.


Hej hjärtan, mår inte så bra alls just nu, det mesta är upp och ner. Men som alltid, inte min trygghet. Göran väntar på mig, låter mig ta den tiden jag behöver. Låter mig förbise honom, låter mig ryta för ingenting åt honom. Och det är för det jag älskar honom så innerligt, för att han är min, för att han vill vänta på mig. Lilla mig liksom?
Bortsett från allt jobbigt som jag inte orkar ta upp nu, så bor vi tillsammans i en ashärlig trea på Kungsholmen.
Precis en sådan vi målat upp i våra tankar alla sömnlösa nätter. Ljus och med stora ytor, men ändå med lite själ, högt i tak, stor balkong, fina arkitektlösningar. Vi älskar den båda två. Älskar sambo-livet. Älskar att handla med ett gemensamt ICA-konto. Älskar att ha en att-köpa lista med både Göranhandstil och Emmahandstil. Älskar att ringa och beskriva mönstret på ett tyg jag sååå gärna vill ha i sovrummet, låter det som något du gillar?
"Älskling, duvet att jag inte kan nåt om inredning, du kan det. Köp."
Älskar att höra dem orden, älskar att ha fått en roll i tillvaron.
Om inte allt vore så fucked up just nu skulle jag varit världens lyckligaste.
Det kommer jag att bli. Snart.
Mycket snart.
När allt detta löst dig.

RSS 2.0