Emmmmmm-a

Som R skrev "du måste nöja dig en liten stund emma"
Jag kan inte det.
Det är sorgligt men sant, jag kommer söka den såkallade fullbordade lyckan hela livet och det skrämmer mig.
Jag sa upp mig för att jag var rädd att fastna i rutiner.
Jag byter killar som trosor för att jag tror att nästa kommer ge mig något mer.
Jag kommer söka och vara förvirrad hela livet.
Ni kan inte förstå alla mina känslor. Jag längtar så oerhört efter den dagen jag kan säga att "nu är jag nöjd, jag har gjort det jag har velat göra. Jag är fullständigt lycklig nu"
Men jag tror tyvärr aldrig att jag kommer få uttrycka mig så.
Jag kollar efter lägenheter varje dag, jag är trött på den jag har nu. Jag klarar inte av ett inrutat mönster och samma sak varje dag.
Såfort en gnutta tråkighet kommer över mig ser jag efter andra alternativ.

Jag är en otroligt rastlös själ och kommer alltid att vara.


vet inte varför jag skriver det här.. ville bara få ner det i text.
Never mind.