Emmmmmm-a

Jag har fått ett erbjudande från en kille jag känner att bli kontaktperson åt en tjej.
Hon är 15 år, och har haft en väldigt strulig uppväxt.
Jag har fått hennes mobilnr, msn och ska ta kontakt med henne på måndag tänkte jag.
Jag kommer bli som en vän bara, någon hon kan se upp till (haha) och lita på.
Det känns jättekul och jag tror att jag passar för det men som föregående inlägg säger så kommer jag tröttna ganska snart tror jag.
Det kommer inte ge mig så mycket ansrtängning som jag vill.
Men även om jag börjar ett annat jobb kan jag alltid träffa henne två kvällar i veckan. Inga problem. Så det känns tryggt.
Det är inte som ett riktigt jobb ( 7 timmar iveckan varav 5 med henne. resten för .. typ planering och kurser)
Så nu tänkte ja ggå ner i källaren och hämta upp lite dagöcker från den värsta tiden i mitt liv.
Fallet är troligen så för henne också.
Kanske kommer det massa snyftinlägg ikväll om hur synd de tär om mig.
Men ni får scrolla förbi och klicka er in på en annan blogg.