Emmmmmm-a

Fyfan.
Mår så himla dåligt över att jag gjort min bästa vän illa.
Vill inte gå in närmare på vad som hände, men jag sa en så plump sak efter några glas vin.
Hon blev arg och ledsen och jag tyckte det var eggande i mitt fulla tillstånd att jag fortsatte.
Och nu efteråt skulle jag kunna göra vadsomhelst för att spola tillbaka tiden och ta bort alla dumma ord jag sa.
Jag har suttit i timmar och stöttat henne när hon har givit mig förtroende om detta och hon är inte en person som är öppen.
Fan vad dum jag är!
Att ta upp detta ämne, som är edt känsligaste i hela världen för henne. INFÖR mina andra tjejkompisar som inte hon känner så bra, och sedan utveckla det.
Jag har skickat tusen sms, försökt ringt.

Josefin ska komma till mig och snacka och äta bakismat, like pizza.
Jag vet att jag måste ge henne tid, jag vet inte hur jag ska be henne om förlåtelse heller.
Skylla på att jag var full? Jo visst, det var en faktor, men det kan jag inte skylla på. Jag hatar när folk skyller ifrån sig.

NEJ EMMA, jag ska ta tjuren i hornen och förklara precis som det var, min åsikt om det hela och vill hon får hon förlåta mig annars väntar jag lite till och försöker igen för jag tänker INTE förlora Mia som vän. Never.
Därför hatar jag mig själv just nu, hur kunde jag överhuvudtaget ta upp det?