Om Engla

Kom precis hem från jobbet, satt mittemot en alkis på tunnelbanan som absolut skulle prata.
Inget särskilt hände på jobbet.
Började gråta imorse innan jobbet när jag fick höra om Engla, stackars stackars söta Engla.
Alla mina varmaste tankar går till hennes nära och kära.
Börjar gråta så fort jag ser bilden av henne på cykeln, bara minuter innan hon blev rädd, bortförd och mördad.
Glad på cykeln efter fotboll, helt ovetandes om sitt öde. Att hon inte kommer få träffa sin mamma något mer. Aldrig spela fotboll igen. Aldrig skratta igen. Vilka tankar gick i hennes huvud?
Så otroligt skönt att de iallafall fått tag på förövaren som troligen begått fler saker om det inte vore för personen som ska bli hyllad, enligt mig. Fotografen...
( även om ingenting får Engla tillbaka, så visa att ni bryr er genom att tända ett ljus på expressen.se)

Skulle kunna skriva en hel massa om detta, så mycket tankar i huvudet. Har iallafall ett ämne klart till första uppsatsen i skrivkursen.
Ska springa ner till gymet nu och boxa av mig all ilska.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0