Emmmmmm-a

Så är också jag sjuk.
Som typ halva min bekantskapskrets känns det som..
Har iallafall en mucho duktig G som tvättar precis dem pyjamasbyxorna jag vill ha på mig, köper precis den tidningen jag vill ha, lagar precis den maten jag vill ha, öppnar precis det fönstret jag vill vädra ifrån,och så ger han mig precis den kärlek jag vill ha - utan att jag ber om något av det.. !
Vi har mest legat i sängen hela dagen och kollat på film som min tv som G på något magiskt sätt fått upp på väggen så nu slipper den stå på en stol!
Mamma är lite ledsen tror jag nästan... det brukade alltid vara hon som kom och pysslade om mig när jag var sjuk...
Usch, känns som det var flera månader sedan jag träffade henne.. måste be henne komma imorgon...
Nu ska vi iallafall mysa ner oss i soffan (men flytta på dig du kan inte ligga så - kan jag väl, - nej jag ramlar ur soffan då - men sätt dig i fåtöljen då - men det är ju värsta omysigt - men vafaan)
- och se på Höök.

Och varje gång jag lyfter blicken och ser att han sitter i min soffa, fipplar på min fjärrkontroll känns det helt overkligt, ännu overkligare när han ser in i mina ögon, och ler.



jag ser ju trots allt nästan ut som mannen below så jag är inte såå jätterolig att se på