Emmmmmm-a

Ligger i sängen som just för tillfället bara känns tom och stor, inte mysig och underbar.
Kan inte sova, tänker bara på Isak.
Hatar att bråka med honom, jag behöver honom i mitt liv.

Hela grejen går ut på att jag och Göran åkte hem från Gotland en dag senare än han och Jossan för att vi ville ha en dag ensamma.
Jag uttryckte mig kanske på ett klumpigt sätt då och han blev arg och ledsen.
Sedan när vi kom hem hade vi bestämt att ses, jag Lucas och Isak.
Jag ställde in, jag var helt slut och orkade verkligen inte. plus att vi skulle till Jamaica.
Sedan var jag en total idiot och råkade skicka ett sms till honom som var menat till Göran där jag undrade om han kunde komma över den dagen jag ställt in lunchen...
Alltså är det det reguljära problemet när bästa vännen stadgar sig, jag kände precis samma sak när han och Lucas blev tillsammans på riktigt, man blir avundsjuk, rädd att förlora osv.

Och nu känner jag verkligen att jag vill ringa honom och prata om mitt problem med G, men det kan jag ju verkligen inte.