Emmmmmm-a

Mår så dåligt just nu.. Kan inte ens ursäkta att jag inte bloggat.

Jag o G ligger i bråk...
I onsdags var han hemma hos mig och vi började bråka om det vi alltid bråkar om..
Men denna gången var det som om vi verkligen ville såra varandra, vi gled ifrån ämnet och började med påhopp, började dissa varandras vänner och var allmänt jävliga och barnsliga. Men det gjorde så ont.
Jag gav honom en örfil när han kom in på FÖR känsliga ämnen och han gav mig en tillbaka.
Så gick han. End of story. Vi har inte hörts sedan dess.

Har jobbat och sedan gått hem och stirrat i väggen de här dagarna.. Klarar mig inte utan honom... Tappar på något sätt hela mig, min personlighet, min vilja att vilja göra saker, att ringa vänner, ta mig ut på en promenad...

Nej, vi har såklart inte gjort slut, men det känns som det.
Kommer hela tiden in på sådana tankar och kan omöjligt komma ur dem.. Förstår mer och mer hur gärna jag vill vara med honom.. Hur jag inte skulle klara av att fortsätta leva om jag inte hade honom, tryggt vid min sida.

Skrev iallafall nyss ett sms;
"Mår så dåligt av detta, kan vi inte reda ut detta en gång för alla utan att höja rösterna?"
Ämnet vi jämt och ständigt bråkar om är pappor och familjebildningar... Kanske låter knäppt men vi båda har annorlunda upplevelser av ämnet och båda är naiva och envisa...

Kunde iallafall uppbåda kraft att ringa Jossan igår... Hon blev mest paff över faktan att han slagit mig...
 Jag försvarade det med att jag ju slog honom först.. Hon kontrade med att "En man slår aldrig en kvinna".
Vet inte.. Jag känner iallafall inget över det... Vi var båda aggressiva och uppe i varv så hade vi gått ett steg längre hade vi nog slagit ner varandra...

Känns skönt att få detta nerprentat på papper ialalfall..."Det här är inget papper mjäähämjääk"
Shut up